Bondens landskap

Öppna marker och biologisk mångfald


Titta ut, titta ut en minut... Landskapet där ute hade inte sett ut som det gör om det inte vore för många tusen år av bondearbete. Det öppna landskapet med vackra fält och beteshagar kan vi inte ta för givet. Om inte bönderna tar hand om marken växer skogen snabbt upp igen. 

Fram till slutet av 1800-talet fanns fyra olika markslag: åker, äng, betesmark och skog. Då användes nästan all mark söder om fjällen, som inte var slåtteräng eller åker, till betesmark. Idag har nästan allt det blivit skogsmark, planterad eller spontant igenvuxen. De betesdjur vi har idag går istället på mark som förr främst användes som slåtterängar eller åkrar. Men även den gamla slåtterängen har till stora delar blivit skog idag.

Sveriges riksdag har satt ett miljömål som heter ”Ett rikt odlingslandskap” där målet är att det ska bli mer naturbetesmarker och slåtterängar i landet. Anledningen till detta är att man vill bevara den biologiska mångfalden som skapas i naturbetesmarker och på slåtterängarna. Man vill också hålla landskapet öppet, och frigöra åkermark för produktion av mat och bioenergi.

Fördelningen av olika marktyper i Sverige är: skog 51 procent, jordbruksmark 8 procent, vatten 9 procent, våtmark 10 procent, berg och fjäll 10 procent och övrig mark 12 procent.

Betesmark


Våra betes- och hagmarker där djuren betar ser till att vi får biologisk mångfald, och att landskapet blir luftigt och öppet. I dagens betesmarker finns arter av växter och djur som finns här endast på grund av att marken betats eller slagits under lång tid. De svenska betesmarkerna och ängarna hör faktiskt till de artrikaste markerna i världen, räknat per kvadratmeter. En mängd olika växter, insekter, fåglar, svampar och lavar är beroende av betesmarken. Ett stort antal arter riskerar faktiskt att dö ut om betet och slåttern upphör, de är så kallade rödlistade arter. 

 

betesmark

Odlingsmark


Odlingsmark kallar vi all den mark som passar för odling. Olika typer av mark passar för olika grödor. En bra odlingsmark ska helst vara plan, den ska inte bestå av tung lerjord som gör det svårt att harva eller för torr jord där inget kan växa. Stenig jordbruksmark är heller inget bonden gillar eftersom den kan skada jordbruksmaskinerna. Vissa odlingsmarker måste konstbevattnas, andra dikas ur eftersom de är för våta. Den svenska odlingsmarken ger både foder till djur och mat till oss människor. Dessutom odlas växter som man kan tillverka tyg eller bränsle av.

odlingsmark

Slåtteräng


Slåtteräng betyder ängsmark utnyttjad för höslåtter, och slåtter betyder avverkning av högt gräs. En slåtteräng är alltså en äng som man varje år avverkar med lie eller slåttermaskin för att ta till vara gräset. Slåtterängen är precis som betesmarken en unik miljö som bidrar till den biologiska mångfalden. En äng kan hysa 40 till 50 olika sorters blommor och gräs på bara en kvadratmeter! Här hittar du allt från välkända blommor som blåklocka och prästkrage till mer sällsynta som till exempel kattfot. Fjärilar och insekter älskar också ängen och alla dess frodiga växter. Idag är slåtterängen väldigt sällsynt, och sköts oftast av Hembygds- och Naturskyddsföreningar.

äng

Vall


På vallen odlas djurens mat. Vallen är Sveriges vanligaste gröda och odlas på cirka 45 procent av åkermarken. Det finns flera sorters växter som passar som vall, exempelvis timotej, engelskt rajgräs och rödklöver. Blandningen av växter bestämmer bonden utefter markens förutsättningar och vilken mat som passar gårdens djur bäst. Vallen, eller gräset som man också kan säga, slås upp till tre gånger varje sommar. Efter att slåttermaskinen klippt av gräset vänds det och slås in i plast för att konserveras. Detta kallas ensilage och de vita bollarna som du ser på bilden kallas ensilagebalar. Vallen kan också ensileras i en silo. Dessutom kan vallen skördas och bli hö. Ibland låter man djuren beta på vallen efter att man har tagit in tillräckligt mycket mat för att klara vintern.

ensilagebalar vall

Skogen


Mer än halva Sverige är täckt av skog. Och skogen tillhör faktiskt också bondens landskap för 50 procent av skogen ägs av privatpersoner och de kallar vi skogsbönder. Vi brukar också säga att vi här i Sverige bedriver familjeskogsbruk, och de familjer som äger skog sätter stor ära i att förvalta skogen så den ska leva kvar och ge även kommande generationer värme, byggmaterial, ren luft och en massa annat.
Alla är välkomna ut i skogen och man får också plocka bär och svamp för husbehov. Detta kallas allemansrätt och mer om den kan du läsa här nedan.

skog

Biologisk mångfald


Biologisk mångfald kan på ett enkelt sätt beskrivas som ett mått på hur många olika levande organismer det finns. Sverige har undertecknat ett internationellt avtal där vi lovar att vårda vår biologiska mångfald, och använda den på ett sådant sätt att den inte förstörs eller tar slut. Det innebär till exempel att vi ska bruka skogen så att alla djur och växter som finns där kan leva kvar där, att vi ska bedriva jordbruk på sådant sätt att alla små mikroorganismer som sköter nedbrytningen i jorden inte försvinner och att vi ska bedriva fiske så att inte all fisk tar slut. Vi ska också planera våra städer så att många olika arter av djur och växter kan leva i vår närhet. Förutom Sverige är det cirka 170 andra länder som också har skrivit på avtalet.

biologisk mångfald

Allemansrätten


Allemansrätten är en gratis inträdesbiljett till den svenska skogen. Den innebär att du får gå, springa, cykla, rida eller åka skidor i naturen, om du inte stör eller förstör. Du får också tälta en natt samt plocka bär, svamp eller vilda blommor.
Om du cyklar eller rider gäller det att vara extra försiktig eftersom hästens hovar eller cykelns dubbdäck mycket lättare skadar marken än om du går till fots.
På åkrar och ängar växer ofta grödor som kan skadas, och då får du så klart inte gå där.
De flesta länder i världen saknar allemansrätt. Där bestämmer istället den som äger marken vem som får vara i skogen. Allemansrätten är något som ska vi vara rädda om. Därför är det viktigt att visa hänsyn och respektera allemansrättens regler. Läs mer. Läs mer

lingon

Hjälp djuren genom att ta bort skräpet


Nedskräpning i naturen är fel av många olika anledningar. Skräpet som slängs påverkar miljön genom att det kan läcka olika farliga ämnen och det ser fult ut. Dessutom kan både djur och människor skadas av skräpet. Särskilt otäckt är det för våra bönder när människor har slängt metall som tex läskburkar på åkrar och betesmarker. Om metallen följer med när man skördar och hamnar i ensilagebalar, eller om det råkar hänga med i munnen när djuren betar, kan djuren som äter detta bli skadade på ett fruktansvärt och mycket plågsamt sätt. Så kom ihåg att aldrig kasta ut något från bilen, och tänk på att ta med dig ditt skräp när du varit i naturen.

Inspireras skräpplockarfilmen från Håll Sverige rent: http://www.hsr.se/fakta/vara-filmer

nedskräpning

© 2017 LRF - Sveriges Bönder Skolkontakt