Jordbrukets historia i Sverige


Under stenåldern (4 000 f.Kr.) skedde en stor förändring för människorna i södra och mellersta Skandinavien – de började odla marken och hålla tamboskap. Fram tills dess hade de varit samlare och jägare och levt som nomader. Jordbruket och boskapskötseln förde med sig en mer bofast livsstil.

På den här sidan kan du läsa mer om det svenska jordbrukets historia och se hur det har utvecklats sedan stenåldern.

Stenåldern, bronsåldern och järnåldern


Fornlämningar av en pålbyggnad i trä i Alvastra i Östergötland visar att det har funnits bofasta bönder i en by på platsen vid 2500 f.Kr. (stenåldern). Deras åkrar låg vid kanten av ett träsk där de hade svedjat (bränt undan) skogen. Bönderna odlade vete och korn och hade äppelträd. Grisar, kor och får vallades i skogen av herdar med hundar. På den här tiden var klimatet som vid medelhavet. Under bronsåldern (1500-500 f.Kr.) uppfanns hjulet vilket underlättade arbetet för bönderna. Hjulen användes till tvåhjuliga kärror som drogs av oxar. Läs mer

Korn

Medeltiden (1000-1500)


1200-talet: Nya redskap som plog, harv och slagan utvecklade jordbruket. Ökade skördar gav rikedom till stormän och biskopar. Befolkningen ökade.
1400-talet: Digerdöden innebar att befolkningen minskade kraftigt. På 1400-talet åt bönderna gröt, välling, soppor, rovor, kål, vildäpplen, torkat och saltat kött och fisk. De drack mjölk på sommaren, och surmjölk och vatten på vintern.

Korn

1600 och 1700-talet


1600-talet: Människor bodde i byar med jordbruk runt omkring. De odlade korn, havre, råg, lin och rovor. Djuren togs in i köket på vintern eftersom det var kallt.

1700-talet: Storskiftesreformen genomförs. Staten ville att landet skulle bli rikare och ett sätt var att göra jordbruket effektivare. Därför fick bönderna större och mer sammanhängande jordplättar. Redskapen utvecklades också, till exempel användes järn till plogar. 1728 gav Carl von Linne ut boken Systema Natura med 8 000 växter och djur som han givit namn på latin.

Korn

1800 och 1900-talet


Jordbruket fortsatte att utvecklas vilket ledde till att färre människor behövdes på åkrarna (mer mat på mindre tid). De sökte sig då till städerna vilket gjorde att industrialismen föddes.
1850-1900: Sverige fördubblade åkermarken genom nyodling (främst av torpare).
1860-1900: Missväxtår ledde till svält och många bönder emigrerade till USA där man fick gratis mark av staten.
1900: Bönderna i Sverige producerar mycket vilket leder till export ut i världen. Exempelvis åt hästarna som körde droskor i London havre från Sverige! Läs mer

Korn

Jordbruket då och nu


Spannmål per hektar
1850: 700 kilo spannmål per hektar. Tar 150 arbetstimmar att producera.
Idag: 7 000 kilo spannmål per hektar (konventionell odling). Tar cirka 4-5 arbetstimmar att producera.

Arbetstillfällen inom jordbruk
1850: cirka 90 procent
Idag: mindre än 5 procent

Läs mer

Korn

© 2017 LRF - Sveriges Bönder Skolkontakt