Odling


Växtodling är ett samlingsnamn för odling av växter som vi gödslar, sår, planterar och skördar. Spannmål, grönsaker, raps, sockerbetor och vall är exempel på grödor. Växter ger vegetabilisk mat som bröd, grönsaker, potatis, matolja och socker. De är också basen för att producera foder, mat till djur. Under senare år har vi även börjat odla grödor som kan användas till värme och drivmedel. Det är viktigt att vi använder vår åkermark på ett schysst vis.

Växter kan sås vid olika tider på året. Det gör att bonden kan sprida ut sitt arbete. Jordbruksväxter sås antingen på våren under vårbruket, eller till hösten under höstbruket. Det beror på att växterna som tål kyla bra kan sås på hösten.

Jorden förbereds


Innan bonden sår brukar marken plöjas och harvas. Det gör bonden genom att vända jorden med en plog och jämna till den med en harv. Vid sådden sätts fröna i marken och därefter väntar vältning för att trycka till jorden runt fröet.

ploga

Från frö till skörd


Fröet som såtts i jorden väntar på det perfekta tillfället att gro. Det händer när temperaturen och fuktigheten är precis rätt. Fröet tar upp vatten och sväller till dess att fröskalet spricker. När skalet har spruckit söker sig roten ner i jorden efter vatten och grodden upp mot solen för ljus. När grodden når ytan sticker de första små bladen upp och fältet grönskar. Grödan fortsätter sedan att växa, blommar och fröna mognar så småningom och blir klara för att skördas.

frö

Spannmålsodling


Vid odling av spannmål följer bonden årstiderna:

Vår: Då våren kommer är det dags för vårbruk. När jorden är lagom torr börjar man med att plöja, harva och gödsla. Därefter är det dags att så frön till vårgrödor som havre, korn, vete, raps, sockerbetor, ärtor och bönor.

Sommar: När de flesta är lediga på sommaren jobbar bonden hårt. Bonden följer noga grödornas utveckling och sätter in åtgärder vid behov. Och under sommaren börjar man att skörda. 

Läs mer

spannmålsodling

Växthusodling


I växthus odlas bland annat grönsaker och bär, som tomater, kruksallad, gurka och jordgubbar.

Växthus gör att växter som inte trivs när det är kallt kan odlas ändå. Växthusets genomskinliga glas släpper in solljus och värme, och hindrar värmen från att strömma ut igen. Det gör att klimatet i växthuset blir varmt och fuktigt. 

Säsongen då vi kan äta svenska grönsaker förlängs med hjälp av växthus, och vi kan därför äta tex svenska tomater från mitten av april till mitten av november.

växthus

Frilandsodling


I trädgårdsodlingar på friland odlar man grönsaker på åkermark. De vanligaste grönsakerna att odla är morot, lök, rödbetor och isbergssallad. Det är också vanligt att grönsaker odlas upp från frö till planta i växthus för att sedan planteras ut på friland. Bonden odlar också bär och frukt på friland.

frilandsodling

Konventionell odling


Den mesta av vår mat odlas på vanliga konventionella gårdar. Det handlar om alla grödor som vi äter – från vete till jordgubbar och potatis. Bonden tar hjälp av naturens egna resurser för att odla. Bonden använder stallgödsel eller mineralgödsel samt biologiska, mekaniska och kemiska växtskyddsmedel för att odla sina grödor. Med gödsel tillförs jorden näringsämnen som kväve, fosfor och kalium. Ämnena följer med grödorna när de skördas. Skörd som används som foder kommer från djuren blir stallgödsel och samlas ofta upp från stallar som flytgödsel. Med stallgödseln förs näringen tillbaka till jorden. Den konventionella gården kan också använda mineralgödsel som näring till grödorna. Mineralgödsel bryts från gruvor och tillverkas med fossil energi i fabrik. Läs mer

Konventionell

Ekologisk odling


På den ekologiska gården är bonden mer beroende av naturens egna resurser för att odla sina grödor. Det betyder att ekobonden försöker vara självförsörjande med mat till djuren och näring till växterna. Djuren är en viktig del av den ekologiska gården, eftersom deras gödsel blir näring till växterna. Mineralgödsel som används i konventionella odlingar får inte användas i det ekologiska.

I de ekologiska odlingarna är de flesta kemiska växtskyddsmedel förbjudna. För att skydda sina grödor mot ogräs måste ekobonden harva mer. Mögel och skadeinsekter bromsas om jorden och fältet är rikt på sina egna försvarare. Läs mer

Ekologisk odling

© 2017 LRF - Sveriges Bönder Skolkontakt