Så används den avverkade skogen, fortsättning


Innan stockarna kan bli pappersmassa måste de flisas sönder i små bitar. I samband med pappersmassa­tillverkningen bildas kemiska restprodukter som kan användas för till exempel energiända­mål.

Det mesta av de pappers- och papprodukter som vi tillverkar i Sverige säljer vi till andra länder. Drygt två miljoner ton papper och papp använder vi själva. Det blir i genomsnitt 238 kilo per person!

I Sverige tillverkar vi drygt elva miljoner ton papper varje år. Ungefär en fjärdedel är tidningspapper, en fjärdedel tryck- och skrivpapper. Resten är mjukpapper, kartong och wellpapp. Papper kan göras på många olika sätt och få olika egenskaper beroende på vad det ska användas till:

  • Mjukpapper: Används till exempelvis till servetter, hushålls- och toalettpapper. Mjukpapper ska precis som namnet säger vara mjukt och ha en bra uppsugningsförmåga. Mjukpapper görs ofta av tall och björk och man kan också använda en hel del returpapper.

  • Tidningspapper: Används till dags- och kvällstidningar. Det ska gå att trycka på och det ska vara starkt så att det går att köra snabbt genom tryckmaskiner. Tidningspapper görs mest av gran och en del returpapper.

  • Journalpapper: Används till veckotidningar och kataloger. Finns av massor av olika kvaliteter. Ju tunnare sidor i tidningen desto starkare papper. Ofta vill man att pappret ska hålla länge och inte gulna så fort som tidningspapper gör. Journalpapper görs av gran, tall eller björk. För att göra pappret slätt och glansigt lägger man på en hinna av kaolin.

  • Finpapper: Används till kopieringspapper, ritpapper, blanketter, kuvert med mera. Finpapper är starkt och har goda arkiveringsegenskaper. Med det menas att det kan sparas i många år utan att vare sig trycket eller pappret försvinner! Finpapper kan liksom journalpapper göras glansigt, det kan också göras i många olika färger. Till finpapper använder man oftast tall och björk.

  • Förpackningspapper: Används till säckar, kassar och omslagspapper. Måste vara starkt men det behöver inte vara ljust. Tillverkas av tall och björk och returpapper.

  • Kartong: Används till exempelvis till flingpaket, mjölkpaket och rullen inne i toalettpappret. Kartong bör vara styv men ändå lite formbar. Kartong kan göras av både barr- och lövträd. Förpackningar som ska innehålla livsmedel görs inte av returpapper. Vätskekartong, som till exempel mjölkförpackningar är gjort av förses med en tunn plastfilm så att den blir vattentät.

  • Wellpapp: Wellpapp används till lådor och är det mest använda förpackningsmaterialet i världen. Wellpapp finns av olika typer men grunden är att man mellan två lager av kartong lägger in ett tredje vågigt lager. På så sätt får man en stark och stadig konstruktion. Wellpapp görs av tall, björk och returpapper.

  • Specialpapper: Förutom de papperssorter som är uppräknade här finns det till exempel sedelpapper, etikettpapper, fetthärdigt papper, konsttryckpapper, tunntryckspapper och impregnerat papper. Det finns också något som kallas för industripapper. Industripapper är ett plastbelagt eller laminerat papper. Laminat är flera lager impregnerat papper. Laminat är hårt och slitstarkt och används exempelvis i köksinredningar och i golv. 

 Gå tillbaka och läs mer om skogen

© 2017 LRF - Sveriges Bönder Skolkontakt