Spannmål

Vete, råg, havre, korn och rågvete


De vanligaste sädesslagen som odlas i Sverige är vete, korn, havre, råg och rågvete. De hör till våra vanligaste och viktigaste råvaror för livsmedel och av detta blir det mjöl och foder till djur. Sverige framställer spannmål av EU-kvalitet – något som självklart inte kommer av sig självt. Vi använder modern odlingsteknik och det är till exempel inte tillåtet att behandla spannmål med bekämpningsmedel precis före skörd. Därför finns väldigt lite rester av sådant i våra livsmedel.

Runt år 1850 låg en bra spannmålsskörd på cirka 700 kilo spannmål per hektar. För dessa 700 kilo spannmål fick en bondefamilj (med drängar och pigor) lägga ner ungefär 150 arbetstimmar per hektar och år. Idag är en spannmålsskörd på cirka 7 000 kilo spannmål per hektar ingen märkvärdighet inom det konventionella lantbruket. För denna skörd behöver den moderna lantbrukaren bara lägga fyra till fem timmar per hektar och år. Den totala skörden av spannmål i Sverige uppgår till 5-6 miljoner ton per år.

Odla spannmål


Innan bonden sår brukar marken plöjas och harvas. Det gör bonden med traktor, plog och harv. Genom att vända jorden med en plog och därefter harva så dör ogräset och jorden blir jämn och passar bra för sådd. Sådd är när fröna placeras i jorden. När fröna är i jorden väntar de på det perfekta tillfället att gro. Det händer när temperaturen och fuktigheten är precis rätt. Fröet tar upp vatten och sväller till dess att fröskalet spricker. När skalet har spruckit söker sig roten ner i jorden efter vatten och grodden uppåt mot solens ljus. När grodden når ytan sticker de första små bladen upp och fältet grönskar. Läs mer

korn

Höst och vårsådd


Höstbruk
Bonden sår ofta på hösten för att grödan ska börja växa före vintern. Höstens regn gör att det finns mycket fukt till fröna. Under vintern ligger grödorna i vila, snön hjälper till att skydda dem från kyla. När våren kommer och jorden blir varm igen börjar plantorna att växa. Bonden behöver då se till att de får växtnäring i form av gödsel, och att växterna skyddas från kryp och sjukdomar. Det som har såtts under hösten skördas under sommaren och hösten.

Läs mer

Höst och vårsådd

Vete


Vete är vårt vanligaste och mest allsidiga sädesslag. I kärnan finns proteinet gluten. Gluten är elastiskt och viktigt för mjölets bakningsförmåga eftersom det gör att brödet kan jäsa och bli luftigt och mjukt inuti. Pasta och mannagryn tillverkas av en särskild sorts vete som heter durumvete.
Vete kan även användas till att göra etanol.

vete

Råg


Råg började odlas i Sverige redan under järnåldern. Rågen klarar att anpassa sig till mark som annars är svårodlad. Ända fram till 1930-talet var råg vårt viktigaste brödsädesslag. Av rågmjölet bakar man knäckebröd och mörkt bröd. Rågkärnan innehåller mindre protein (gluten) än vetekärnan så rågbrödet blir inte lika poröst som vetebrödet.

Råg

Havre


Havre innehåller inget gluten. Däremot finns det mera fett inuti och mera skal utanpå havrekärnan än de andra sädesslagens kärnor. Havre odlas främst till foder för nötkreatur och hästar och en mindre men ökande del går till havrekli, havregryn, havredryck och hälsoprodukter. Odlingen minskar på grund av att många bönder har svårare att tjäna pengar på havre jämfört med andra grödor.

havre

Korn


Korn är antagligen vår allra äldsta kulturväxt, det finns till och med kornfynd från stenåldern. Numera odlas korn framför allt till djurfoder, men det ger också malt för öltillverkning samt korngryn. Korngryn är hela korn som klipps i mindre bitar. De kan kokas som ris eller användas till gröt och i brödbak.

korn

Rågvete


Rågvete är, precis som det låter, en korsning mellan råg och vete. Rågvetet passar på nästan alla slags jordar och används främst till djurfoder. 

råg

© 2017 LRF - Sveriges Bönder Skolkontakt