Bondens ordlista

Allemansrätten – enligt lagen har alla rätt att röra sig fritt i skog och mark så länge vi visar hänsyn och inte skadar naturen.

Antibiotika – samlingsnamn för läkemedel som används för att behandla bakterierelaterade infektioner.

Avel – planerad befruktning av djur för att få avkomma med önskade egenskaper.

Avverka – hugga ner skog.

Avvänja – få kalven att sluta dia sin mamma.

Baslivsmedel – mat som man äter mycket av till exempel bröd och potatis.

Betaglukan – en sorts fiber som är löslig i vatten, finns i bland annat havre.

Betäckning – när en tjur och ko parar sig.

Brunstig – vara redo för parning.

Dräktig – djur som väntar ungar.

Dränera – dränering innebär att man gräver diken för att dränera bort oönskat grundvatten eller ytvatten från ett område.

Ensilage – mjölksyrat gräs som skyddas från syre för att hålla länge.

EU-ekologiskt – EU:s märkning för ekologiskt jordbruk.

Exportera – sälja produkter och varor till andra länder.

Flavonoider – en grupp kemiska föreningar som bland annat är verksamma som antioxidanter.

Foder – djurmat.

Förnybar energi – energi som inte tar slut, som vind, vatten, sol- och vågkraft. Även bioenergi är förnybar, men den kan ta slut om till exempel skog inte återplanteras.

Förädla – utveckla och göra någonting bättre, större eller finare.

Genteknik – teknik som möjliggör ingrepp i arvsmassan hos levande organismer.

Glukosinolater – aromämnen som ger besk smak.

Grisa (grisning) – när grisar får ungar.

Gångart – hästens naturliga sätt att röra sig i skritt, trav och galopp.

Harva – sönderdela jorden och göra den lös och fin.

Hektar – ett mått man brukar använda när man mäter storlek på mark, t.ex storleken på åkrar eller skog. 1 hektar = ca 2 fotbollsplaner.

Homogenisering – den process i ett mejeri där mjölkens fett finfördelas så att det inte ska klumpa sig och lägga sig i ett lager på ytan.

Hygge – det föryngringsavverkade markområde där man har avverkat för att starta om med ny skog.

Hö – vallfoder, exempelvis timotej, rajgräs och klöver, som har torkats.

Idissla – tugga uppstött föda från våm och nätmage en gång till.

Importera – köpa varor från andra länder.

Insemination – konstgjord sädesöverföring för att befrukta. Man tar spermier från tjuren och för in dem i kon med ett instrument.

Kaolin – en vit lera som främst används inom pappersindustrin, det är kaolin som gör papper vita.

Karotenoider – en grupp av organiska fettlösliga närinsgämnen och färgämnen som naturligt förekommer i växter, alger och vissa typer av svampar och bakterier.

Kastrera – operera bort könskörtlarna, testiklar eller äggstockar, hos ett djur (hona eller hane).

Konventionellt jordbruk - Den konventionella bonden använder stallgödsel eller mineralgödsel och kemiska växtskyddsmedel för att odla sina grödor.

Korsa – para olika raser.

Kraftfoder – koncentrerat djurfoder, till framför allt nötkreatur, hästar och får, som kompletterar grovfoder som hö och ensilage.

KRAV-certifierad – KRAV är en miljömärkning för mat. En KRAV-certifierad lantbrukare får använda KRAV-märket och kalla sina produkter ekologiska.

Kretslopp – något som används igen.

Kulliga – nötkreatur utan horn.

Kulturväxt – odlad växt.

Kupering – svansklippning som utförs på bland annat grisar för att förhindra svansbitning, som kan bero på stress. I Sverige är det förbjudet med kupering på grisar.

Livskraftig – klarar svåra förhållanden.

Metan – en luktfri och färglös gas, efter koldioxid den gas med störst påverkan på växthuseffekten. 17 procent av metanutsläppen kommer från djurs matsmältning.

Oljeväxter – växter som odlas för att få vegetabilisk olja.

Pastörisering – mjölken hettas upp så att skadliga ämnen försvinner och för att den ska hålla längre.

Plöja – vända runt jorden för att bekämpa ogräs och förbereda för sådd eller plantering.

Processa – på mejeriet går mjölken igenom olika processer beroende på vad som ska framställas. Exempel på detta är att mjölken separeras, och grädde och mjölk skiljs åt så man kan reglera fetthalten i olika produkter. Den pastöriseras, det vill säga hettas upp så att skadliga ämnen försvinner och för att det ska bli fil eller yoghurt tillsätter vi mjölksyrabakterier och det kallas syrning.

Producera – tillverka eller ta fram någonting, till exempel odla.

R

Rovor – rova är en av de äldsta odlade rotfrukterna.

Saltsten – ett block av mineralfoder som oftast består av sammanpressad koksalt. Djur kan slicka på saltstenen för att hålla salthalten jämn i blodet.

Seminering – betyder samma sak som inseminera, och är ett sätt att placera sperma i honans fortplantningsorgan på konstgjord väg för att försöka befrukta honan.

Separering – kallas den process på ett mejeri då grädde och mjölk skiljs åt så man kan reglera fetthalten i olika produkter.

Silo – torn eller byggnad där man förvarar spannmål och foder.

Skadegörare – insekter som skadar växterna.

Slaga – ett jordbruksredskap som förr användes för att tröska med.

Spannmål – tröskad säd.

Standardisering – mjölkstandardisering är mejeriprocesser som innebär att olika mjölkprodukter får rätta halter av dess näringsämnen.

Stubbearbetning – innebär att man gör en eller flera jordbearbetningar efter skörd för att bromsa ogräsens tillväxt och bruka ner stubb och andra växtrester.

Stuka – hög av skördade rotfrukter avsedd för vinterförvaring.

Stut – kastrerad tjur.

Svedjebränning – svedjebruk innebär att skogen bränns och sedan används för odling.

Svärma – svärmning innebär att bidrottningen tillsammans med hälften av samhället bin flyger iväg. De sätter sig i en buske eller ett träd i en gemensam klunga.

Tanninhalt – tannin finns i exempelvis äpple, kaffe, vindruvor, den binder samman och fäller ut proteiner vilket ger besk och torr smak.

Tecken – ett hästtecken är ett område med vit päls och rosa skinn antingen i hästens ansikte eller på dess ben.

Tokoferoler – det finns åtta tokoferoler varav fyra förekommer naturligt i mat (alfa-, beta-, gamma- och delta-tokoferol).

ULO-lager – ULO-lager (Ultra Low Oxygen) är lager där det inte finns något syre tillgänglig vilket gör att mognaden av äpplena avstannar.

Uppfödningsplats – den gård där ett djur har fötts och tillbringat mest tid.

Utsäde – frön, groddar, sättpotatis som man sår eller sätter för att odla nya grödor.

Vall – vallen är Sveriges vanligaste gröda och odlas på cirka 45 procent av åkermarken. Det finns flera sorters växter som passar som vall, exempelvis timotej, engelskt rajgräs och rödklöver. Vall odlas för att bli mat till gårdens djur.

Vegetationszon – ett område med liknande vegetationstyper (växtlighet).

Verka – att man med ett så kallat verkjärn eller ett annat verktyg minskar eller ta bort något på exempevis hästars hovar, oftast sker det i ett hovslageri.

Virkesförråd – den mängd virke som finns i skogen.

Växelbruk – att växla mellan olika grödor för att minska risken för sjukdomar.

Växtförädling – ta fram sorter med bättre egenskaper.

Växthuseffekt – den uppvärmning av jordytan som åstadkoms av jordens atmosfär. Effekten beror på att en del av den värme som strålar ut från jordytan värmer upp luften i atmosfären i stället för att stråla ut i rymden.

Åkerböna – en gröda med hög proteinhalt, vanlig som djurfoder.

Ärtbalja – kallas även för ärtskida och är skalet runt ärtfrönen. Vissa sorter äter man hela baljan och andra äter man bara ärtorna.