Den svenska skogen

Sverige täcks till stora delar av skog, men skogarna i norr ser inte likadana ut som i söder. Klimatet och markens bördighet skiljer sig mellan olika delar av Sverige vilket påverkar växtligheten. Det gör till exempel att skogen växer långsammare ju längre norrut vi kommer och att vissa lövträd bara finns i södra delen av landet. Skogen ser också olika ut från plats till plats beroende på hur man skött skogen under årens lopp.
Landet är indelat i flera vegetationszoner. De ädla lövträden, till exempel bok och ek, växer inte naturligt norr om Dalälven. En annan viktig faktor är den så kallade vegetationsperioden. 

Vegetationsperioden är den tid på året som temperaturen överstiger fem plusgrader. Vegetationsperiodens längd varierar från drygt 200 dagar vid väst- och sydkusten samt på Öland till nästan bara hälften i nordligaste Lappland.

Inom skogsbruket används ofta uttrycket bonitet. Det är hur mycket virke en viss växtplats kan producera, angett i kubikmeter virke per hektar. Boniteten bestäms främst av platsens geografiska läge, klimat, jordmån och fuktighetsförhållanden. En hektar granskog i Småland kan ha en virkestillväxt på sju till åtta kubikmeter per år, medan den på en hektar granskog i fjällkanten bara är två till tre kubikmeter per år.

De vanligaste trädslagen i Sverige är tall och gran. Totalt finns det 26 olika trädslag i Sverige.

Den mesta skogen i Sverige ägs av privatpersoner, närmare bestämt 317 000 personer. Sverige är ett av de länder i världen som har störst andel privatägd skog. Den största markägaren i Sverige är Sveaskog som ägs av staten. Skogen i Sverige ägs av:

• Privata enskilda ägare – 48 procent
• Privata aktiebolag – 24 procent
• Övriga privata ägare – 6 procent
• Staten – 20 procent
• Övriga allmänna ägare – 1 procent

Det är genom fotosyntesen som kolet lagras i träden. En grön växt behöver solljus, koldioxid, vatten och näring för att växa och lämnar syre i retur. När ett träd blir gammalt och dör ruttnar det och det frigörs näringsämnen och koldioxid som tas upp av nya, växande träd. När ett träd avverkas används delar av det till att bygga hus som binder koldioxiden i väldigt många år. Andra delar av trädet används till att göra papper som kan återvinnas och efter några år eldas upp i värmeverket. Då kommer koldioxiden tillbaka in i kretsloppet. Varför är det så bra att skogen kan binda koldioxid? Jo, genom att ta upp koldioxid kan en växande skog bromsa växthuseffekten. När träden sen avverkas kan virket ersätta fossila råvaror vilket är bra för klimatet. Det går att göra plast, kläder, diesel och bensin av trä. Ja allt som görs av olja kan göras av trä. 

Växthuseffekten innebär att den värmestrålning som bildas på jorden när solen lyser på oss hindras att stråla ut i rymden igen. Lite växthuseffekt vill vi ha för annars skulle det vara väldigt kallt här på jorden. Men nu börjar halten koldioxid och andra växthusgaser att öka och växthuseffekten blir starkare och starkare. Det blir varmare och varmare på jorden, glaciärer har börjat smälta och havsnivåerna stiger.

Därför är det viktigt att vi sköter världens skogar på ett bra sätt. Genom plantering och bra skogsvård som ökar tillväxten kan mer kol bindas i skogen. Avskogning och dåligt växande skogar gör att kolförrådet i skogen minskar. Trots att vi vet att det är på det här viset så minskar den totala skogsmarksarealen i världen något varje år. Så är det dock inte i Sverige där vi enligt lag måste återbeskoga när vi avverkar skog. Dessutom växer våra svenska skogar idag mycket bättre än för hundra år sedan. 

Fossila bränslen

Världens skogar kan dock inte binda all koldioxid som släpps ut i atmosfären. Användningen av fossila bränslen i form av olja och kol är alldeles för stor för det. Olja är ett fossilt bränsle som ursprungligen bildats av växtdelar och mikroorganis­mer och lagrats nere i jorden under miljontals år. När fossila bränslen nu tas upp och förbränns släpper de ut stora mängder växthusgaser som ökar växthuseffekten.

Olja är en ändlig resurs. Det betyder att den förr eller senare kommer att ta slut. När reserverna är tillräckligt små och svåråtkomliga är oljan inte längre intressant att använda.

Men det finns alternativ till fossila bränslen. En möjlighet att minska mängden koldioxid i atmosfären är att använda bränslen från skogen istället för fossila bränslen. Då kan den koldioxid som finns bunden i olja och kol stanna kvar nere i jorden.

Bioenergi

Förnyelsebar energi är en resurs som – i motsats till fossil energi – förnyas i snabb takt och inte tar slut. Exempel på förnyelsebar energi är solkraft, vind, vatten och bioenergi.

Bioenergi kommer ifrån biobränslen som är producerade av levande organismer (bio­massa). 85 procent av den bioenergi vi använder i Sverige kommer från skog och skogsindustri. Till skillnad från när man förbränner fossila bränslen ger biobränslen i princip inget tillskott av koldioxid till atmosfären. Den mängd koldioxid som bildas vid för­bränningen är precis samma mängd som växten tagit upp när den växt upp.

Det viktigaste biobränslet är trädbränslen. Trädbränslen är bland annat grenar och toppar som blir över när träden avverkats. Bark, sågspån och restprodukter från tillverkningen av pappersmassa är också viktiga delar.  Det finns också speciellt odlad energiskog som främst består av snabbväxande vide samt energigrödor som odlas på åkermarker. I många delar av världen arbetar man med att få mer kunskap om bioenergi. Sverige är ett av de främsta länderna när det gäller modern användning och kunskap om bioenergi.

Ungefär hälften av virket som avverkas i Sverige går till sågverken. Där sågas stockarna till brädor och plank. Det som blir över som flis, sågspån och bark används vidare. Flis går ofta till massaindustrin där man gör pappersmassa. Sågspån blir spånskivor eller pellets. Bark används för energiproduktion, till exempel uppvärmning. Ungefär 7 procent av virket i skogen används till vedeldning i småhus. Dessutom flisas ganska stora volymer grenar och toppar för att eldas upp i värmeverk. Drygt 40 procent av den avverkade virkesvolymen går direkt till pappersmassaindustrin.

Skogsbruket och skogsindustrin ger jobb och sysselsätter omkring 115 000 människor i Sverige i verksamhet som är beroende av skogen på ett eller annat sätt. Det kan, utöver dem som jobbar i skogsbruket eller skogsindustrin, bland annat vara maskintillverkare, transportföretag och dataföretag.

Skogen har många olika värden, allt från produktion av virke till naturturism och be­varande av biologisk mångfald. Därför finns det massor av olika arbetsuppgifter inom skogen och den som vill jobba med skog kan välja mellan många olika utbildningar.

Man kan till exempel bli maskinförare, skogsarbetare, skogstekniker, ingenjör i skog och träteknik, jägmästare, biolog, arkeolog, lantmätare, landskapsarkitekt, statistiker, ekonom, programmerare, kommunikatör eller marknadsförare.

Skogen ger också exportinkomster. Sverige exporterade under 2020 skogs- och skogsindustriprodukter till ett värde av 145 miljarder kronor. Det var tio procent av värdet av Sveriges totala export av varor. Det som vi exporterar mest är papper och papp. Sverige stod 2020 för åtta procent av den totala pap­persexporten i världen. Bara Tyskland, USA och Finland exporterade år 2019 mer än oss.

Export av plank och brädor ger också mycket pengar till Sverige. Vi har åtta procent av världens export av sågade trävaror. Endast Kanada och Ryssland exporterar mer än oss. De länder som vi exporterar mest till var 2019 Storbritannien, Egypten, Norge och Nederländerna.

Vi importerar också skogs- och skogsindustriprodukter. Under 2019 var importvärdet 42 miljarder kronor. Vi importerar alltså betydligt mindre skogs- och skogsindustriproduk­ter än vad vi exporterar. Det vi främst importerar är vissa pappers- och pappsorter, träskivor och massaved.

Jakt har varit viktig för människan sedan urminnes tider. För cirka 100 000 år sedan levde neander­talmänniskan. Fynden från deras boplatser tyder på att de levde av att samla och jaga. Man hade lärt sig att använda flinta, ben och trä för att tillverka effektiva vapen. För att få bättre fart på både spjut och sten utvecklade neandertalarna en form av slunga och med dessa vapen kunde man fälla ganska stora byten. Av djurens skinn gjor­des kläder för att hålla kylan borta. Idag behövs inte jakten för att vi i Sverige ska överleva. Men jakt och viltvård behövs för att hålla viltstammar på rätt nivå.

Sverige har världens största älgtäthet. En stor älgstam ger ett högt betestryck på tallungskogen vilket gör att träden får sådana skador att de inte går att använda som sågtimmer. Trädens tillväxt minskar också. Om vi har för många älgar ökar också antalet trafikskador.

Intresset för jakt är stort i Sverige. Det finns närmare 300 000 aktiva jägare. 270 000 av dessa jagar framförallt älg. Att jaga är ett sätt att umgås. Förutom spänningen av själva jakten får jägaren själv uppleva naturen på nära håll. Hundträning och trä­ning i skytte är en annan viktig del.

Vid 1800-talets början var Sverige ett jordbrukssamhälle med en befolkning på 2,5 miljoner människor. De flesta levde under dåliga förhållanden med hårt arbete. Men mindre än hundra år senare var befolkningen den dubbla. Den största orsaken till detta var den sänkta barndödligheten. ”Freden, vaccinet och potäterna” gjorde alla sitt.

Men en annan viktig faktor var industrialismen. Maskiner uppfanns och stora järn- och trävaruindustrier växte fram. Stora sågverk byggdes längs kusten, eftersom det bästa sättet att transportera virke var via vatten. 

Virket användes till många saker förutom sågat virke, plank och bräder. Stubbar och rötter användes för att framställa tjära och vid järnframställning krävdes mycket virke för att göra träkol som eldades för att hetta upp järnmalmen. Näver användes för taktäckning och svedjebränning för att bilda ny åkermark. 

All denna användning gjorde att skogen utarmades. Dessutom ökade befolkningen i antal. I vissa delar av Sverige försvann skogen helt och hållet. I sydvästra Sverige bildades stora ljunghedar. Men i takt med att skogen försvann ökade människornas insikt att skogen måste skötas så att ny skog kunde växa upp. 1903 fick vi en lag i Sverige där det stod att ny skog måste planteras då man avverkat skogen. Sveriges befolkning återplanterade nu skog och det var inte ovanligt att skolbarn fick hjälpa till med arbetet.

Skogssektorn inom den gröna näringen är en växande framtidsbransch med en stor bredd av yrken. Många tänker kanske att ett skogsyrke alltid hänger ihop med en motorsåg men det stämmer inte. Inom skogsnäringen finns många olika typer av yrken.

• En stor tall eller gran som innehåller cirka 0,5 m3 virke räcker till cirka 31 000 ark A4-papper.
• Totalt använde vi svenskar 158 kilo papper per person år 2019.
• Man kan göra tyg av vedfibrer, det kallas viskos, lyocell, modal eller rayon.
• Konstgjord vanilj, vanillin, görs av rötangripen granved.
• Sveriges äldsta träd är en tall på Hornslandet i Hälsingland. Den är minst 772 år gammal, grodde år 1249.