Fjäderfä
Fåglar som hålls som husdjur – till exempel höns, kalkoner, gäss och ankor – kallas fjäderfä. Idag används vissa raser för uppfödning av höns som ska ge ägg, medan andra raser används kycklingar som ska ge kycklingkött.
Redan 2000 år före Kristus började människorna tämja vilda hönsfåglar och kineserna tros vara de första som började använda hönan och äggen i sin matlagning. Från början användes hönsen för att producera ägg och tupparna föddes upp för att ätas som kött. Idag är skillnaden stor mellan de kycklingar som föds upp till matfågel och kycklingar som ska bli hönor och producera konsumtionsägg.
Fjäderfän pickar i sig sin mat med näbben och äter foder som består av spannmål (till exempel vete, korn och havre), protein (till exempel från soja, raps, ärtor och åkerbönor) och de vitaminer och mineraler som de behöver.
Hos fjäderfäna kallas papporna tupp, mammorna höna och barnen kyckling.
Svenska ägg är bland de bästa i världen! Eftersom de svenska äggen vi köper är fria från salmonella och värphönsen lever under goda förhållanden, vågar vi faktiskt säga så. Ägg är också naturens bästa snabbmat – fullproppade med näringsämnen.
Svensk kyckling håller också världsklass, är salmonellafri och har rekordlåga nivåer av campylobacter (bakterier som man kan bli sjuk av). Genom god djurhållning blir kycklingarna friska och starka och behöver då heller ingen antibiotika. Det är bra för idag används det för mycket antibiotika i världen. Det ökar risken för att antibiotika slutar fungera mot farliga bakterier som vi blir sjuka av.
Kyckling
Kycklingarna kommer till bonden när de är nyckläckta, 1 dag gamla, då väger de cirka 40 gram. Hos Sveriges bönder lever kycklingarna i stora, luftiga, ljusa stallar där de kan gå fritt och sprätta omkring i halm eller torv på golvet. Svenska kycklingar anslutna till Svensk Fågel hålls aldrig i bur.
Kycklingarna är en viktig del av bondgårdens kretslopp, gödsel från kycklingarna (kycklingarnas bajs) får spannmål på åkern att växa bättre som i sin tur blir foder (mat till kycklingarna). När kycklingen är ungefär två veckor gammal byter den fjäderdräkt från gula dun till vita fjädrar. Efter fem veckor upp till ett par månader, när kycklingen väger cirka två kilo, slaktas den.
Värphöns
En höna börjar värpa vid cirka 20 veckors ålder och lägger därefter fem till sex ägg i veckan. En höna värper normalt bara under den ljusa årstiden. För att vi ska kunna äta ägg året om används lampor som tänds och släcks så att dygnet blir lika ljust som på sommaren.
Vita höns värper oftast vita ägg och bruna höns oftast bruna ägg. Äggen kan också ha olika storlek. Det beror tex på att unga hönor värper små ägg och äldre hönor värper större ägg.
Svenska värphönor lever på olika sätt. En del hönor går fritt inomhus. Vissa hönor har också tillgång till rastgårdar utomhus.
Gemensamt är att de får ett foder som är fritt både från GMO och från konstgjorda färgämnen.
Det finns idag cirka 8,5 miljoner svenska värphöns, de allra flesta bor på stora gårdar, där det finns mer än 20 000 höns.
Kalkon, anka, gås och struts
Kalkon är vanlig som julmat i utlandet och börjar bli allt mer populär även på det svenska julbordet. Tack vare nya kulturer och influenser från andra länder har utbudet av kalkonprodukter och även kalkonkonsumtionen ökat i Sverige.
Uppfödning av gås är säsongsbetonad och väldigt populär i Skåne där man också firar högtiden Mårten Gås i november.Tamgässen hålls främst för köttets och dunets skull. De vanligaste raser är Skånegås, Emdengås, Toulousegås och den Italienska gåsen.
Den vanligaste ankrasen är Pekinganka. Den föds främst upp under november och december månad.
Strutsen kommer ursprungligen från Sydafrika men det har blivit allt vanligare med strutsfarmar även i Sverige. En struts lägger ungefär 50 ägg under en säsong och varje ägg väger 1,5 kilo. När strutskycklingen är ett år väger den 100 kilo och är färdig för slakt. Köttet är mycket magert och anses vara en delikatess. Även fjädrarna och skinnet används.
Höns till husbehov
Det är ganska vanligt på landet att man har höns till husbehov. Även inne i städerna blir det allt fler som bygger hönsgård i trädgården för att kunna hämta egna ägg till frukost.
Om man vill testa på bondelivet är hönor ett bra djurslag att börja med. De är lättskötta och billiga i drift samtidigt som de ger oss ägg, kött och gödsel. Det hönor behöver för att må bra är i stort sett en lämplig bostad med sittpinnar och reden, möjlighet att gå ut, rent vatten och mat. Och så behöver de en tupp. För hönor utan tupp blir inga glada hönor.
Om man vill ha höns i stan bör man kolla med sin kommun först. Inte alla tillåter en galande tupp i villakvarteren.
Vad blir det för mat?
Av fjäderfä blir det både ägg och kycklingkött.
Ägg är supernyttigt och innehåller nästan alla näringsämnen som vi människor behöver för att växa och må bra. Det enda som saknas i ägg är faktiskt C-vitaminer och kolhydrater. Här i Sverige är alla ägg fria från salmonella. Eftersom vi inte behöver oroa oss för bli sjuka av salmonella kan vi äta äggen råa, till exempel genom att slicka av vispen när vi bakar sockerkaka. Ägg är gott att äta kokt, stekt eller som en omelett. Utan ägg blir det heller ingen pannkaka eller sockerkaka. Ägg används i en mängd olika maträtter och bakverk, så man kan lätt säga att ägg är ett av våra viktigaste livsmedel. Här kan du läsa mer om hur äggen är märkta.
Vi äter kyckling som aldrig förr! Och vi låter oss inspireras av främmande kulturers spännande recept och tillagningsformer. Att kyckling är populärt är lätt att förstå eftersom kycklingens kött är gott, nyttigt, lättlagat och klimatsmart. Kyckling innehåller massor av protein, av en sort som kroppen lätt kan ta upp. Dessutom innehåller kyckling många vitaminer och mineraler som vitamin D, zink och järn. Det låga fettinnehållet som finns i kyckling är enkelomättat och därmed hälsosamt. Kyckling är det vi äter mest av när det gäller kött från fjäderfä. De andra sorternas kött ser vi mer som festmat. När den amerikanska högtiden Thanksgiving firas är det kalkonen som spelar huvudrollen på matbordet, och på Mårten Gås i Skåne är det förstås gåsen man äter. Fågelkött kan tillagas helt eller uppstyckat i bitar. Det passar som stekt, kokt, grillat, i grytor och gratänger, kallt i en sallad eller som pålägg på en macka.
Höns i Sverige
Detta gäller för kycklingar i Sverige:
- Svenska kycklingar sitter inte i bur.
- I svenska kycklingstallar är det färre djur (än i övriga EU) och stallarna har fönster.
- Kycklingarna är väldigt friska och behöver därför sällan få medicin (antibiotika).
- Hönsen till kycklingarna får behålla näbben (näbbtrimning inte tillåtet i Sverige).
Detta gäller för höns för äggproduktion:
- Svenska värphöns får behålla sin näbb (näbbtrimning är inte tillåtet i Sverige).
- Svenska värphöns är väldigt friska och behöver inte äta medicin.
- Har sittpinne, rede och sandbad.
- Salmonellafria ägg! Du riskerar inte att bli magsjuk om du äter löskokta ägg eller provsmakar sockerkakssmeten…
Visste du att...
• Vi äter i genomsnitt drygt 200 ägg per år och person i Sverige. Det är lite jämfört med andra länder.
• Vi äter ungefär 23 kilo kyckling per person och år i Sverige.
• I dag behövs cirka 1,7 kilo foder för att producera ett kilo kyckling.
• Det finns en hönssort som heter Queen Silvia. Den är uppkallad efter vår drottning Silvia.
• Den vanligaste kycklingsorten heter Ross 308 och är en ras som är framavlad för att ge friska och starka kycklingar.
• Äggets skal har massor av små små porer, det är därför kycklingen kan andas inuti ägget.