Honungsbi

Att förklara hur honung blir till kan göras på ett enkelt sätt. Processen omfattar huvudsakligen insamling av nektar från blommor, omvandling av nektaren till honung i bina och avdunstning av överflödig fuktighet. Här är en enkel förklaring:

1. Insamling av nektar:

   • Bina flyger till blommor och samlar nektar, en sockerrik vätska, med sina sugrörliknande tungor.

2. Omvandling i biet:

   • Biet lagrar nektarn i en speciell "honingmage" som är separat från dess egen mage. Under transporten från blomma till bikupa blandar biet enzymer med nektarn. Enzymer bryter ner komplexa sockerarter i nektarn till enklare sockerarter som glukos och fruktos.

3. Avlämning av nektar:

   • När biet återvänder till bikupan avlämnar det den behandlade nektaren till en annan arbetare. Den andra arbetaren fortsätter att bearbeta nektarn i sina egna enzymer och överlämnar den sedan vidare tills honungen är redo.

4. Avdunstning av fuktighet:

   • När nektarn har överlämnats flera gånger inom bikupan sprids den på vaxkakor där bina fläktar med sina vingar för att avdunsta överflödig fuktighet. Detta process gör honungen tjockare och minskar vattenhalten.

5. Lagring och förslutning:

   • När honungen har nått önskad konsistens och vattenhalt förseglas vaxcellerna över honungen av bina. Detta förhindrar intrång av luft och fukt och skyddar honungen.

6. Skörd av biodlaren:

   • Biodlaren skördar honungen genom att ta bort de förseglade vaxkakorna från bikupan. Honungen kan sedan pressas eller centrifugeras från vaxkakorna.

7. Filtering och förpackning:

   • För att avlägsna eventuella partiklar eller vaxrester kan honungen filtreras och därefter förpackas i burkar eller flaskor för försäljning.

Sammanfattningsvis är processen för att göra honung en samarbetsinsats mellan bin och biodlaren. Bina samlar nektar, bearbetar den och förseglar den i vaxkakor, medan biodlaren tar hand om skörd och förädling.

Bina flyger till blommorna för att hämta nektar och pollen med sina sugrörliknande tungor för att mata sina larver och för att göra ett förråd av mat till vintern. Medan de är i blomman sprider de pollen från en blomma till en annan (av samma sort). På det viset hjälper bina blommorna att bilda nya frukter och frön. Detta kallas pollinering och är en ekosystemstjänst.

Blommor och bin har utvecklats tillsammans. Blommorna har lärt sig vad de behöver för att locka till sig bina, och bina är specialdesignade för att hjälpa blomman att sprida sitt pollen. Fiffigt va!

Förutom honungsbin finns det humlor, solitära bin, getingar och blomflugor mfl som också hjälper till med pollinering. Men de vilda pollinerarna har fått det lite tuffare med att hitta boplatser och mat, och då blir honungsbina som biodlaren sköter om ännu viktigare. För de kan man sätta där de behövs. 

Hösten: Bina känner att det är ont om mat i naturen och att vintern närmar sig. Biodlaren har tagit honungen från bina och invintrat dem, det vill säga matat dem med sockervatten. Detta ska bina äta under vintern. Bina är inte riktigt så många, kanske 40 000 för drottningen har slutat lägga ägg. Drönarna har motats ut ur kupan och dött, men arbetsbina som lever där ska övervintra tillsammans med drottningen. De får passa på att flyga ut en sista gång och gå på toaletten, för de får inte bajsa inne i kupan, då kan de bli sjuka.

Vintern: Nu är det kallt. Bina har krupit ihop tätt tillsammans, som till en boll, detta kallas ett vinterklot. Drottningen sitter i mitten och har cirka 20 grader varmt trots att det kan vara 25 grader kallt ute. Bina turas om att sitta ytterst i klotet. Biodlaren tittar bara till kupan.

Våren: När det blir varmt flyger bina ut för att gå på toaletten, detta kallas rensningsflykt. Drottningen börjar lägga ägg igen. Nu går det åt mat för att värma de små larverna, ynglen. Biodlaren måste se till att de har mat. Det är dags att vårstäda hos bina när det är cirka 15 grader varmt i luften. 

Sommaren: Bisamhället växer snabbt och biodlaren måste se till att det blir mer utrymme i bikupan så att alla får plats, annars svärmar bina. Ungefär vid midsommar kan man skörda den första honungen. Det kallas för att skatta.

I början av augusti börjar blomningen ta slut och det är oftast dags att invintra bina under denna månad, om man inte har blommor som blommar sent som exempelvis ljung. Sedan är det höst igen och ett år i bigården har gått.

Honung är ett av våra äldsta sötningsmedel. Den innehåller nyttigt socker, det vill säga druvsocker/fruktsocker som är enkla sockerarter. Honungen är bakteriedödande och är därför extra bra att äta när du till exempel är förkyld, eller har hosta.

Bivax används till ljus och salvor, till exempel handkräm och cerat. Propolis, eller bikitt som det också kallas, är binas egen medicin som de hämtar från trädens knoppar. Den kan vi människor också ta tillvara genom att lösa upp propolisbitarna i alkohol och tillföra i olika salvor eller liknande. Propolis är väldigt bakteriedödande och bra för exempelvis små sår.

Biodlaren samlar klumpar av pollen som bina tar med sig hem från blommorna. De torkar man eller lägger i frysen, för att de ska hålla sig. Pollen är väldigt rika på protein och är ett bra kosttillskott om man till exempel inte äter kött. Eller bara som extra nyttighet på filen.

Honung är ett av våra äldsta sötningsmedel, och består av "nyttigt" socker, det vill säga druvsocker/fruktsocker. Det är socker som kroppen kan ta upp och använda som energi direkt. Honungen är bakteriedödande och är därför extra bra att äta när du är förkyld, eller hostar. Honungens smak beror på vilken blomma bina har hämtat nektar ifrån. Några exempel på sorthonung är: ljung, lind, hallon, klöver och maskroshonung. Skogshonung kallas den honung som bildas när bina mjölkar bladlöss, därför kallar biodlarna denna honung för lusahonung. All honung är flytande från början, och beroende på vilken blomma som honungen kommer ifrån kan den hålla sig flytande mer eller mindre länge.

Honungen produceras från maj till september. Att skörda honung kallas att skatta. Då tar biodlaren den honung som är färdig (vattenhalten i honungen är under 20 procent). Man börjar med att ta bort vaxlocket från honungsramen och snurrar runt ramen i en slunga så att honungen rinner ur vaxcellerna. Det kallas för att slunga honungen. Därefter silas honungen för att få bort vaxrester, och sedan rör man honungen för att få den konsistens man önskar. Sist hälls honungen upp i en ren burk med lock.

Honungen ska förvaras mörkt och svalt och kan då hålla sig hur länge som helst. Honungen är hygroskopisk och suger åt sig fukt. Det innebär att locket måste sitta tätt, annars drar honungen åt sig vatten och kan börja jäsa.

Honung används till många olika saker. Vanligast är att den används som sötningsmedel i till exempel te, bakverk och mat. Honung har andra smaker än sött, smaka själv och känn! För mesta möjliga hälsoeffekt – ät honungen som den är. Värmer du honungen till mer än 37 grader börjar hälsoeffekterna bli sämre.

Ett gott tips: Ringla nyslungad honung över jordgubbar och glass!

• Ett bi kan flyga 2-3 kilometer från sin bikupa för att hämta mat, och hitta hem igen.
• Drottningen kan lägga 2 000 ägg om dagen under sommaren.
• Alla bina i bikupan har samma mamma, men kan ha olika pappor.
• Om ett arbetsbi får riktigt mycket mat när den är en liten larv blir den en drottning.
• Drönaren lever bara fram till dess att han parar sig med drottningen. Och har han inte hittat en drottning att para sig med kastar arbetsbina ur honom ur kupan på hösten, så på vintern finns det bara tjejer i kupan.
• Arbetsbina dansar för att berätta var man hittar nektar och pollen.
• För att få ihop nektar till ett kilo honung måste bina besöka 6 till 8 miljoner blommor. 
• Man beräknar att värdet av honungsbiets jobb är 260 000-466 000 miljoner kronor bara i Sverige.
• Pollinering och honungsproduktion gör biet till ett av Jordens viktigaste nyttodjur. Genom sitt pollineringsarbete ökar bina skördarna på de flesta av våra växter, växter som ger näring till människor och djur.