Östergötland
Vilken mat passar bra att producera i Östergötland?
Östergötland sägs ibland vara ett Sverige i miniatyr. Här, mellan Vättern och Östersjön, finns nämligen både skogs-, mellanbygds- och bördiga slättlandskap. Mellanbygden ligger mellan slätt- och skogslandskap och består av en blandning av små åkerlappar, betesmarker och skog.
På slätten, nära Vättern, är det väldigt bra förutsättningar för att odla spannmål, med ofta lagom mycket regn, bra jordkvalitet och stora, jämna åkrar som det går enkelt att köra maskinerna på. Här odlas vete, korn och havre men också gyllengul raps till matolja och åkerbönor till foder.
Här odlas också potatis, grönsaker, frukt och bär. En stor del av den potatis som vi äter i Sverige odlas här, mycket tack vare att det finns rätt typ av jord och tillgång till vatten att vattna potatisodlingarna med.
I skogs- och mellanbygden finns det ofta marker som har betats under mycket lång tid. Där passar det bra med kor eller får, som kan fortsätta hålla dessa marker öppna. Betesmarkerna är mycket viktiga för många arter, både blommor, insekter och fåglar. Djuren gör då dubbel nytta både som naturvårdare och livsmedelsproducenter. I skogs- och mellanbygden odlas också mycket vallväxter, dvs blandningar av gräs och klöver som används för vinterfoder till djuren. Om du ser stora vita inplastade balar på fälten finns det säkert en djurgård i närheten. Balarna innehåller konserverat vallfoder, ensilage, som kor och får äter på vintern.
Av all mark i Östergötland så består ungefär en femtedel (19 procent) av åkermark.
Östergötland i siffror
Siffran inom parentes är så många det finns totalt i hela landet.
- 3 100 bondgårdar (jordbruksföretag) (58 000)
- 9 600 människor som jobbar med jordbruket (166 000)
- 107 000 nötkreatur (kor, tjurar och kalvar) (1 450 000)
- 46 000 får (510 000)
- 82 000 grisar (1 390 000)
- 1 700 000 höns (7 900 000)
- 4 900 hästar (355 000)