Tillbaka till Regional lantbruksfakta

Västra Götaland

Västra Götaland är ett väldigt stort län, både till ytan men en stor del av befolkningen bor också här. Totalt i länet så finns det drygt 17 000 företagare som brukar jorden, sköter djuren och är skogsbrukare.

I Västra Götaland finns det även ganska mycket skog. Det vanligaste trädslaget är gran som bland annat många lägger julklappar under. Man sågar också plank och gör papper av granen. Tall, eller som den ofta kallas, fura, är det näst vanligaste trädslaget och kan när den växt färdigt efter cirka 80 år användas till att till exempel bygga hus.

I Västra Götalands län ingår det flera olika landskap, framför allt Dalsland, Bohuslän och Västergötland (men även mindre delar av Halland och Värmland). Naturen och bondens förutsättningar i vad som passar att odla skiljer sig en del åt. 

Dalsland

Dalsland ligger väster om sjön Vänern och gränsar i norr till Värmland och i nordväst till vårt grannland Norge, i väster till Bohuslän och i söder till Västra Götaland. Dalsland kallas ofta för "ett Sverige i miniatyr", för här fins allt man kan hitta i Sverige. Höga berg och djupa skogar.  I Dalsland finns gott om sjöar, slätter och även ett fjäll. Dalsland är ett skogspräglat landskap och barrskogen är helt dominerande. Skogen är viktigt för ekonomin och ger många arbetstillfällen. 

Mellan Vänern och nära gränsen mot Bohuslän i landskapets södra del ligger Dalboslätten. Här har det varit hav för länge sedan och slätten, som är platt och lätt att köra traktorer på, består av näringsrik lerjord som passar bra att odla spannmål på.

Bohuslän

Landskapet i Bohuslän är ganska bergigt, även om bergen inte är särskilt höga. Kusten i Bohuslän består av berg och sten som slutar tvärt i havet och som slipats mjukt av glaciärer under senaste istiden. I länet så är Tjörn känt för sina fina potatisar, eftersom våren kommer tidigt i närheten av Nordsjön och jorden är full av näringsrika snäckskal sedan ön låg under vatten efter senaste istiden.

I Bohuslän har man fiskat mycket genom tiderna. Förr var de som bodde i länet fattiga, men havet gav både mat och en stadig inkomst. Utfiskningen från 1960-talet och framåt har gjort att det inte går att fiska yrkesmässigt i Bohusläns hav längre utan fiskebåtarna går ut i Nordsjön och Atlanten för att fånga fisk. Istället har man prövat annat, som musselodling, för att få en inkomst från havet. 

Västergötland

Västergötland är en av Sveriges största lantbrukslandskap och har allt från slättbygder där bönder odlar spannmål som kanske används till din frukostmacka, till skogsbygder där gräs är den vanligaste grödan som blir djurfoder på vintern. Slättbygderna kallas också "Västgötaslätten" och där finns det många stora åkrar eftersom marken passar väldigt bra att odla spannmål på. Spannmål passar bra delvis för att det är bra jordkvalitet och stora, jämna åkrar som det går enkelt att köra maskinerna på.

Västergötland har väldigt många mjölkkor, vi har också grisar, minkar, får, getter, hönor och kalkoner. En mjölkko mjölkar ungefär 40 mjölkpaket om dagen och av mjölken får du yoghurt, ost och smör. Västergötland har också väldigt många hästar. Här finns även en hel del grönsaksodlingar samt flest biodlare i landet, med många bin som producerar honung.

Veteax