Skolmat
Skolmat fanns på vissa ställen i Sverige redan på 1800-talet. Det var mest gröt och soppor som serverades till fattiga barn för att de skulle få samma möjligheter som andra. I många fall skänktes maten av snälla människor i bygden.
Under 1930-talet fanns skolmaten på allt fler platser. Från och med 1937 kunde kommunerna få statsbidrag för att ge mat åt behövande. 1945 fattade riksdagen beslut om att skolmaten skulle bli gratis för eleverna men kommunerna var fortfarande inte tvungna att ordna mat till alla.
Maten skulle bestå av en varm lagad rätt med mjölk, smör och bröd. Tidigare hade man sagt ”skolbespisning” men nu bestämde man att det skulle heta ”skolmåltiderna”.
- 1974 fanns det skolmat i alla Sveriges kommuner.
- 1997 kom lagen om att kommunerna är skyldiga att servera kostnadsfri skolmat till alla elever i grundskolan (gäller ej gymnasiet).
- 2011 skrev man in i lagen att skolmaten också ska vara näringsriktig.
Många länder i världen erbjuder elever skolmat, men att den är gratis för alla i grundskolan och serveras varm är mycket ovanligt. Förutom Sverige är det Finland och Estland som har det så.
Vem bestämmer över skolmaten?
Lagen säger att alla elever i svenska grundskolor ska få kostnadsfri och näringsriktig skolmat. Men hur det ska se ut i detalj och hur mycket maten ska få kosta beslutar kommunerna om själva. De flesta kommuner i Sverige har en kostchef (eller kostansvarig) som bestämmer över kökspersonalen och matinköpen, inom ramen för den budget som kommunens politiker beslutat om. Vem som bestämmer över vad, kan se lite olika ut från kommun till kommun.
Fråga din rektor hur det är organiserat hos er. Det är rektorns som ansvarar för matsalen och schemaläggning av lunchen för elever och lärare. Eleverna kan vara med och påverka genom ett matråd.
En roligare skolmåltid
Skoldagar ser olika ut men en sak är säker – skollunch blir det nästan alltid, i skolrestaurangen. Då är det ju bra att det inte alltid ser precis likadant ut där, utan att det finns roliga överraskningar ibland. Dessutom finns det mycket att lära av maten. Var kommer den ifrån, varför har rätterna vissa namn och varför äter vi speciell mat vid högtider? Kockarna, lärarna och eleverna tillsammans kan jobba med teman som: Nobeldagen, Matens väg till tallriken, Lär känna veckans rotfrukt eller Skolmjölkens dag. Du kan säkert komma på fler teman som har med mat att göra!
Blir maten godare utomhus?
Det finns skolor som ofta lagar maten utomhus och tillsammans med eleverna. Här kan titta på en film om att laga mat ute på skolan. När du ser denna film kan du fundera på:
- Vad kan man lära sig av att laga mat ute?
- Och vilka på skolan behöver samarbeta för att det ska funka att laga och äta mat ute?
Visste du att...
- I bara tre länder i världen finns det inskrivet i lagen att alla elever i grundskolan ska få äta kostnadsfri skollunch – Sverige, Finland och Estland.
- Varje dag serveras ungefär en miljon måltider i de svenska skolrestaurangerna.
- En genomsnittlig kostnad år 2018 för skollunchen i grundskolan var cirka 10-14 kronor. Då räknar man in kostnaderna för maten på tallriken, sallad, mjölk och bröd.
- Att skolrestaurangen kallas för ”bamba” i Göteborg.
- Drygt en av tre kommuner köper in i stort sett bara svenskt nötkött och fågelkött.
- Regeringen har satt som mål att 60 procent av all mat som serveras i skolor, äldreboenden och på sjukhus ska vara ekologisk år 2030.