Bönor

Bönor tillhör släktet baljväxter och det finns ungefär 300 sorters ätbara baljväxter. Utöver bönor räknas också ärter och linser i gruppen baljväxter som fått sitt namn på grund av att de växer i just en liten balja. Kidneybönor, sojabönor, bondbönor, bruna- svarta- och vita bönor är alla exempel på populära bönsorter i Sverige.

Baljväxter är bland de mest klimatsmarta vi kan äta. Detta beror på att odlingen av exempelvis bönor är mycket miljövänlig. Bönor har också en unik förmåga att ta ut kväve ur luften som behövs till jorden vilket innebär att det knappt behövs någon konstgödsling. De har också rikligt med blad som skyddar jorden från uttorkning.

Bönors långa hållbarhet gör också att matsvinnet minskar. Begreppet matsvinn handlar om att vi kastar mat i onödan vilket belastar vårt klimat. Siffror från 2021 visar att svenskar slänger nästan 60 kilo mat per år - nästan 25% av allt det köper. Därför är det bra med livsmedel som har lång hållbarhet.

Bönor är inte bara snällt mot klimatet utan även mot plånboken och hälsan. Bönor innehåller bland annat protein, fibrer, folsyra, kalcium, magnesium, järn och zink. Hela 22-25 procent av bönan består av proteininnehåll. Den höga proteinhalten är en viktig källa till vegetabiliskt protein som är särskilt användbart för vegetarianer och veganer.

Proteinrika grödor som exempelvis bönor har blivit allt mer populärt idag när intresset för att äta mer vegetabilier ökat samt nödvändigheten av en klimatsmartare matproduktion. Grödan passar vårt nordiska klimat bra, ger hyfsade skördar och kan nå ut till konsumenterna utan alltför långa och miljökrävande transporter.

Odla

Bönor tål kallt klimat och är lätta att odla. Det går att odla i hela landet men kräver i allmänhet en lång och varm sommar för att få den bästa skörden.

Bruna bönor odlas endast i regionen runt Kalmar och Öland där klimatet är perfekt för dessa grödor. Den öländska bruna bönan har en lång odlingstradition som sträcker sig tillbaka till slutet av 1800-talet. Här har klimatet varit som bäst för bönodling. Kalkhaltiga jordar, tidiga vårar, soliga somrar med liten nederbörd och milda höstar ger rätt förutsättningar för bönan att gro. Bruna bönor vill ha en varm, lucker, kalkrik och väldränerad jord.

Odlingsåret för bruna bönor börjar i slutet av maj för då vet man säkert att det inte kommer någon mer frost på Öland. De skördas i september och får torka några dagar på fälten innan de transporteras till en anläggning i närheten där de förbereds och förpackas innan de skickas till butiken. Andra bönor - exempelvis vaxbönan har sin svenska säsong juli-oktober och är toppen att så i två omgångar. Det kan alltså variera något beroende på böna.

Bönor generellt är nyttiga för jorden, de ordnar nämligen sitt eget gödsel och lämnar kvar delar av det till jorden inför kommande säsonger.

Olika sorters bönor och maträtter

Här kan du läsa mer om våra olika bönor och dess karaktär samt vad de passar till för maträtter.

Bruna bönor tillhör den svenska husmanskosten och äts då ofta med stekt fläsk. Bruna bönor är både en maträtt men också namnet på en bönsort som används i rätten. Maträtten bruna bönor har en karaktäristisk sötsur smak då den smaksätts med sirap och ättika - utöver bönorna som kokats mjuka i salt vatten.
Vita bönor används ofta i olika typer av grytor, exempelvis chili con carne. De har en mild och neutral smak och är goda att koka i tomatsås. Stora vita bönor kan ha en smörig mandelsmak och en fast, krämig struktur. Små bönor har en nötig smak och likaså en krämig konsistens – perfekt för en bönsalsa!
Kidneybönor har fått sitt namn för sin form och sin färg (kidney = njure på engelska) och har en fast konsistens som passar i grytor och sallader – de förekommer ofta i rätter med chili. De är ganska lika bruna bönor men är lite mindre i storleken.
Svarta bönor är en form av kidneyböna med mörkare skal som kan användas i sallader, soppor och till tacos! De är fasta i konsistensen och milda i smaken. Svarta bönor är rika på protein och fibrer, bland annat.
Bondbönor är en gammal gröda i Sverige som har odlats i nästan hela landet. Den kommer ursprungligen från Norra Afrika men under 1900-talets början odlades åkerbönan i Bohuslän och i viss mån i Halland. Egentligen är bondbönan inte en böna utan en växt i ärtfamiljen, därför kan den odlas lite annorlunda än andra bönor. Den är till exempel inte lika känslig för kall jord som övriga bönor. Dessa bönor har en mild nötaktig smak.
Brytbönor växer på långa slingrande plantor eller i lägre buskiga plantor. De är smala i varierande längd och färg - de kan vara lila, gula och gröna. De gröna kallas helt enkelt brytbönor medan de gula kallas för vaxbönor. De lila är inte lika vanliga men kallas för purpurbönor. Kanske har du hört om en böna som kallas haricot verts? Det är en brytböna som är lite mindre – en variant av den gröna brytbönan. De är rika på fibrer och mineraler som klium och järn. Bönan kommer från Syd- och centralamerika från början men nådde Europa och Sverige under 1600-talet. Den odlas juli till oktober. Brytbönor är populära att gratinera och äta som snacks eller använda som tillbehör till det mesta – allt från grillad entrecote till kyckling eller i en sallad.

Visste du att...

Baljväxter är värda sin vikt i guld
Den bruna bönan har fått en geografiskt skyddande beteckning inom EU. Öland är bruna bönans hemvist.
I rymden har bönor odlats som en del av experiment för att undersöka hur växter växer i mikrogravitation. Rymdodling ger insikter om möjligheten att odla mat på långvariga rymdresor eller på andra planeter.
I vissa kulturer används bönor som musikinstrument. Böntomtar, eller bean rattles, är små burkar eller behållare fyllda med bönor som används för att skapa rytmiska ljud i traditionell musik.
Den största bönan någonsin registrerad vägde cirka 1,05 kilogram. Den skördades i Storbritannien år 2014 och var en jätteböna av sorten "Scarlet Runner".
Den italienska konstnären Arcimboldo använde bönor som en av ingredienserna i sina porträtt från 1500-talet. Han skapade fantastiska och fantasifulla konstverk genom att använda olika typer av mat.

För att visa detta innehåll måste JavaScript vara aktiverat i din webbläsare. Såhär aktiverar du JavaScript.

Odla

Bönor tål kallt klimat och är lätta att odla. Det går att odla i hela landet men kräver i allmänhet en lång och varm sommar för att få den bästa skörden.

Olika sorters bönor och maträtter

Här kan du läsa mer om våra olika bönor och dess karaktär samt vad de passar till för maträtter.

Bruna bönor tillhör den svenska husmanskosten och äts då ofta med stekt fläsk. Bruna bönor är både en maträtt men också namnet på en bönsort som används i rätten. Maträtten bruna bönor har en karaktäristisk sötsur smak då den smaksätts med sirap och ättika - utöver bönorna som kokats mjuka i salt vatten.
Vita bönor används ofta i olika typer av grytor, exempelvis chili con carne. De har en mild och neutral smak och är goda att koka i tomatsås. Stora vita bönor kan ha en smörig mandelsmak och en fast, krämig struktur. Små bönor har en nötig smak och likaså en krämig konsistens – perfekt för en bönsalsa!
Kidneybönor har fått sitt namn för sin form och sin färg (kidney = njure på engelska) och har en fast konsistens som passar i grytor och sallader – de förekommer ofta i rätter med chili. De är ganska lika bruna bönor men är lite mindre i storleken.
Svarta bönor är en form av kidneyböna med mörkare skal som kan användas i sallader, soppor och till tacos! De är fasta i konsistensen och milda i smaken. Svarta bönor är rika på protein och fibrer, bland annat.
Bondbönor är en gammal gröda i Sverige som har odlats i nästan hela landet. Den kommer ursprungligen från Norra Afrika men under 1900-talets början odlades åkerbönan i Bohuslän och i viss mån i Halland. Egentligen är bondbönan inte en böna utan en växt i ärtfamiljen, därför kan den odlas lite annorlunda än andra bönor. Den är till exempel inte lika känslig för kall jord som övriga bönor. Dessa bönor har en mild nötaktig smak.
Brytbönor växer på långa slingrande plantor eller i lägre buskiga plantor. De är smala i varierande längd och färg - de kan vara lila, gula och gröna. De gröna kallas helt enkelt brytbönor medan de gula kallas för vaxbönor. De lila är inte lika vanliga men kallas för purpurbönor. Kanske har du hört om en böna som kallas haricot verts? Det är en brytböna som är lite mindre – en variant av den gröna brytbönan. De är rika på fibrer och mineraler som klium och järn. Bönan kommer från Syd- och centralamerika från början men nådde Europa och Sverige under 1600-talet. Den odlas juli till oktober. Brytbönor är populära att gratinera och äta som snacks eller använda som tillbehör till det mesta – allt från grillad entrecote till kyckling eller i en sallad.

Visste du att...

Baljväxter är värda sin vikt i guld
Den bruna bönan har fått en geografiskt skyddande beteckning inom EU. Öland är bruna bönans hemvist.
I rymden har bönor odlats som en del av experiment för att undersöka hur växter växer i mikrogravitation. Rymdodling ger insikter om möjligheten att odla mat på långvariga rymdresor eller på andra planeter.
I vissa kulturer används bönor som musikinstrument. Böntomtar, eller bean rattles, är små burkar eller behållare fyllda med bönor som används för att skapa rytmiska ljud i traditionell musik.
Den största bönan någonsin registrerad vägde cirka 1,05 kilogram. Den skördades i Storbritannien år 2014 och var en jätteböna av sorten "Scarlet Runner".
Den italienska konstnären Arcimboldo använde bönor som en av ingredienserna i sina porträtt från 1500-talet. Han skapade fantastiska och fantasifulla konstverk genom att använda olika typer av mat.