Kål
Kål är en fantastisk grönsak som finns i massa olika varianter. Och det bästa av allt är att det både är nyttigt och gott. De vanligaste sorterna är vitkål, blomkål, broccoli och salladskål, men fler medlemmar av den stora kålfamiljer dyker titt som tätt upp i mataffärerna. På latin kallas kålsläktet Brassica oleracea och är en stor och varierad familj. Sorterna delas in beroende på vilken del av kålen man äter:
-
Huvudkål – som vitkål och rödkål.
-
Bladkål – som savoykål, grönkål, salladskål och svartkål.
-
Blomkål – som blomkål och broccoli
Kålen är mineral- och vitaminrik, bra för immunförsvaret, bakteriedödande, blodsockersänkande, bra för magen och effektiv mot inflammationer. Därför är det bra att äta kål om man har lätt att bli sjuk.
Alla sorters kål innehåller mycket kalcium, järn, fibrer och C-vitaminer. Men allra nyttigast är grönkålen. Och godast enligt många fyrbenta djur som rådjur och harar. De trampar gärna in i grönsakslandet för att få smaka på den odlade grönkålen. Därför odlas ofta kål under nät eller väv som skydd.
Vi har odlat kål här i Norden ända sedan vikingatiden. Troligen tog de skandinaviska vikingarna med sig kålen hem från sina resor till England. Till en början var det grönkål, vitkål och rödkål som fyllde våra tallrikar, men senare på 1700 och 1800-talet blev även blomkålen och brysselkålen några nya favoriter.
Odla kål
Kål planteras vanligtvis på våren mellan mars och maj och skördas mellan juni och oktober. När man odlar kål sår man antingen frön direkt i jorden eller planterar ut småplantor som i förväg grott i växthus. Kålväxter är krävande och behöver bra jord med mycket näringsämnen. Huvudkål gillar dessutom att ha mycket plats, både på höjden och bredden, och därför är det viktigt att avståndet mellan plantorna är tillräckligt stort.
Kål gillar vatten och särskilt på sommaren mellan maj och juli. Då får man vattna lite extra för att kålen ska bli fin. Man måste även rensa landet ofta för att hindra att vattnet tas upp av ogräs istället för av kålplantorna.
Under sommaren skördas vitkål, blomkål och broccoli medan grönkål, svartkål och brysselkål är vintergrönsaker som klarar av att vara kvar ute i grönsakslandet till så sent som november-december. Grönkålen smakar som allra bäst när det är ordentlig kyla och frost. Det är därför bra att vänta med att skörda plantorna tills efter de första frostnätterna.
Man kan också odla kål som man skördar i flera omgångar under sommaren när de är små späda blad. De bladen brukar man kalla för "baby leaf" och passar bra att använda i sallader.
Vad blir det för mat?
Eftersom det finns så många olika sorters kål kan man göra väldigt varierade maträtter. Vitkålen används vanligtvis till svenska klassiker som kålsoppa, kåldolmar och kålpudding. Men har du testat coleslaw till hamburgaren någon gång? Denna spännande röra innehåller riven vitkål och morötter tillsammans med majonäs eller creme fraiche. En klassisk amerikansk vitkålssallad som passar utmärkt till nygrillat kött.
Man kan även koka och syra kål för att göra pizzasallad eller äta som tillbehör till korv eller kött. Eftersom en del kålväxter kan skördas sent på året kan man laga många rätter med kål till julbordet. Till exempel rödkålssallad, stuvad grönkål och kokt brysselkål.
Visste du att...
- I Sverige odlas mycket vitkål i Västergötland och där ligger även en fabrik som gör kåldolmar.
- Man pruttar mer om man äter mycket kål. Det beror på att kål innehåller mängder med svårsmälta kolhydrater. Dessa måste därför jäsas av bakterierna i tjocktarmen vilket skapar gaser. Om man kokar kålen blir det lättare för matsmältningen och då bildas mindre gas i magen.
- Det finns mycket stor växtkraft i vitkål. Från 1 kg vitkålsfrön kan man få fram 180 ton färdig vitkål.