Potatis

Potatis sätts i rader med 50–70 cm radavstånd, cirka fem till åtta cm under jordytan och med 20 cm avstånd i raden om knölarna är små, 25–30 cm om de är stora. Tidig potatis odlas gärna lite tätare än sen potatis som brukar ge större skörd per planta.

Jorden måste ha blivit tillräckligt varm innan man sätter potatis. Den börjar inte växa förrän temperaturen i jorden nått sju till åtta grader. Om man sätter potatisen för tidigt och sättpotatisen blir liggande utan att växa, ökar risken för sjukdomsangrepp.

Hemligheten bakom riktigt god potatis är en hög kvalitet på sättpotatisen i kombination med bra jord, vattning och skötsel under själva odlingsperioden. 

Potatisen (sättpotatis) sätts från mitten av april i södra Sverige till mitten av maj i norr. Det tar normalt tre månader från sättning till första skörd. Den tiden kan förkortas genom att man till exempel förgror sättpotatisen eller odlar under glas, plast eller fiberduk.

Färskpotatis skördas när bladen är gröna – den första färskpotatisen skördas i maj. Vinterpotatisen får ligga kvar och mogna i jorden efter att bladen har vissnat. Det gör att vinterpotatisen får ett kraftigare skal som skyddar potatisen och gör att den håller längre.

I september och oktober skördas all höst- och vinterpotatis. Efter skörd flyttas den in i kyllager så att den ska hålla hela vintern.

Nästan all färskpotatis vi äter under sommaren kommer från Bjärehalvön, Kullabygden och Skåne. En stor del av höst- och vinterpotatisen kommer från Halland, Västergötland och Östergötland. I Västerbotten odlas mandelpotatisen som smakar lite olika beroende på om den är odlad i de norra eller södra delarna.

I övriga landet odlas även närodlad potatis som du kan köpa lokalt. När potatisen är färdig skördas den och lagras på gårdarna. Sedan levereras den till olika packerier som tvättar potatisen för att ytterligare höja kvaliteten. I oktober lagras cirka 400 000 ton potatis i kyllager som ska räcka till maj nästa år.

Det finns cirka 2 500 olika sorters potatis i världen! I Sverige odlas det idag ett hundratal olika kvalitetssorter. Potatisodlare arbetar hela tiden med att utveckla nya sorter. Olika potatissorter har olika egenskaper, de kan vara tidiga eller sena, ha olika motståndskraft mot sjukdomar och olika avkastningsförmåga.

Bintje och King Edward är två populära svenska matpotatissorter av god kvalitet. Men de är känsliga för sjukdomar så man arbetar med att ta fram nya sorter med bättre motståndskraft för sjukdomar.

Vanliga svenska potatissorter:

Färskpotatis 
Arrow, Swift, Minerva, Rocket och Maria är snabbväxande sorter som är färdiga före midsommar. De här potatisarna går inte att lagra utan ska ätas nyskördade. 

Sommar- och höstpotatis (tidiga sorter)
Princess, Ukama, Vicking, Pentland Javelin, Maris Bard och Solist kan inte lagras under längre tid utan bör ätas under hösten.

Höst- och vinterpotatis
Bintje, Annabell, Asterix, King Edward, Fakse, Folva och Perlo är samtliga potatissorter som är bra att lagra. 

Olika potatissorters egenskaper avgör vad den passar bäst till. Exempel på olika maträtter med potatis är:

• Chips
• Klyftpotatis
• Pommes frites
• Potatisbullar
• Potatisgratäng
• Potatissoppa
• Raggmunk
• Råraka

• Potatisrapporten från 2023 visar att 98 procent av svenska hushåll äter potatis. Siffran har legat på samma stabila nivå de senaste fem åren. Trenden är ett ökat intresse för potatis. 
• Hela potatisplantan utom själva knölen är giftig. Men om en potatis utsätts för solljus kan den också bli giftig – det ser man genom att den då blir grön. Det giftiga ämnet kan orsaka illamående och magont, därför ska man inte äta potatis med gröna fläckar.
• I norra Sverige kallas potatis för päror på grund av likheten med päron. I Skåne och i Blekinge kallar man potatis för pantofflor eller knutor – men även här används ordet päror. I vissa delar av Värmland kallar man potatis för jordäpplen.
• Riktiga experter kan känna skillnad på potatis som är odlad i sandjord och en som är odlad i lerjord.
• Äldre personer kokar potatis i större utsträckning än yngre, enligt Potatisrapporten. 32 procent i åldersgruppen 18-30 år väljer att koka sin potatis. Att tillaga potatis på andra sätt än att koka den har ökat med 49 procent sedan 2018. Detta enligt potatisrapporten från 2023.